Vänder kappan efter vinden, för jag orkar inte.

Har fått kritik, förstår inte varför du läser/läste min blogg om den nu var så förbaskat skitdålig? Har ju inte direkt tvingat dig till att läsa min "oinspirerande, tråkiga, helt vanliga modeblogg". Förstår inte varför jag tar åt mig. Blir arg för att jag ens lägger energi på att göra det. Men nu vet du att jag skiter fullständigt i om du tycker min blogg är bra eller inte. För egentligen vad spelar det för roll? När jag själv tycker att den är FUCKING UNBELIVEBLE BRA.

Har så mycket att tänka på att jag inte orkar. Jag gör som vanligt och förtränger det. Om det är något som jag är bra på så är det fan i mig det. Och svära btw. Jag har lust att skriva ett hatinlägg. Skriva att jag hatar att jag tror att jag är någon som jag inte är. Hatar att jag inte kan bli arg. Hata att det inte är rätt att bli arg. Hata att jag inte tog chansen. Hata att jag går vidare. Hata att jag hatar. Gillar inte att hata saker, är inte van vid det. Jag har laggt hatet bakom mig. Men inte nu längre, och jag  hatar det. Blir frustrerad. Nu vill inte jag skriva längre. Innan jag skirver något dumt. Hej då.

Du ska veta en sak.

Jag vill bara att du ska veta, att jag gör det för dig.

RSS 2.0